Det började ju med att förklassen som var en avd: a stil 70 cm och där vann vi ju på 49,5 stil poäng ganska snål domare vi brukar ju få över 50 men men.. Våran första blågula rosett vi fått tillsammans :)

glada teamet  efter vinsten :)

Sen i den andra klassen gick det jätte bra dock var han grymt trött.. Han nästan gick ner på knäna efter varje hinder! Han har ju hjärta asså fast han var super trött så försökte han verkligen! Sen kommer vi till det näst sista hindret och där slog det till.

Nästan alla hade grymt mycket problem med det hindret. Det var vitt med typ turkosa infångare och massa lådor under vad jag kommer ihåg.. Vi red som vanligt mot det och allt var som det skulle, vi låg rätt så stort men han kan hoppa stort det vet jag så jag trök till när vi låg rätt och var beredd att hoppa av och han hoppade upp sej lite men ångrade sej snabbt. Han värgade och gled rakt in i hindret och går ner på hans knän och drar ner huvudet så jag gleder ner in bland massa bommar. Han får panik och hoppar upp sedan ska han försöka hoppa över alla bomar men landar på mitt ansikte och min arm.. Såklart var han broddad efter som att den var på gräsbana och det regnade.. Jag var så jävla rädd det värsta jag någonsin varit med om!! Det var riktigt otäckt. Jag visste inte om mitt liv var skonat eller inte! Min mamma kommer fram till mig och ropar på sjukvårdare. Sedan ringde de ambulandsen och den kom på bara någon minut.. Sen av med hjälmen, snörra upp västen och av med kavajen för de ville annars klippa upp precis allt jag hade på mig ?! Inne i ambulansen pratade det med mig hela tiden så jag inte skulle svimma osv.. Sen när vi kommer in i sjukhuset rullas jag in på ett rum där ambulandsförarna möts upp av massa doktorer och dom klämde och kände på mig över allt och inget ben som dom trodde var brutet. Sedan skulle vi till ansikts röntgen och kolla om nått ben var brutet där men allt var helt som tur var! Sen fick vi vänta på röntgen bilderna i mer än en timme och jag hade somnat. Sedan kommer det två Sjuksköterskor som kommer med en sjuk säng och säger att jag ska lägga mig ner där så åker vi ner till barnakuten. Dom kör in mig i ett rum och säger att jag ska sova här för observation. Så mamma åker hem och köper Mcdonalds och åker till Cooper och kollar så att han inte vart skadad! Han var hel och var jätte busig för de släpte han i paddocken så de kunde se hur han rörde sig och han var väldigt busig, bockade och sprang! Sen kommer ju mamma med maten och efter det började klockan närma sig 10 och vi visste att dom skulle väcka oss varje timme fram till midnatt och därefter varannan timme hela natten. Så de kom in hela tiden och frågade vart jag var? vad min häst heter och en gång tror jag faktist att jag sa att jag var hemma haha men jag var svin trött och hade jätte ont överallt. Sen blir vi väckta kl tjugo över 7 och då säger dom godmogon osv..

Sen när vi varit där rätt länge kommer en annan flicka in med ett armbrott i samma rum och fyfan vad det ser ut att göra ont!! Sen i typ samma sekund kommer doktorn in som vi väntat på hela förmiddagen och kolla lite oh sen säger att vi kan gå hem! Gud så skönt det var att han sa så för att jag var nästan helt säker på att vi skulle behöva tillbringa en natt till på barnakuten..

Så alltså så har jag hjärnskakning, blödning i armen och spricka i ögonbrynet..

Hoppas ni fick svar på alla era frågor och om inte kan ni alltid ställa frågor på Facebook för er som har mig ochför er som inte har mej kan skicka mejl med frågorna till [email protected] eller min blogresponse såklart!